..och så det här om mattebetygen:
I veckan har rapporterna om betygstillståndet bland landets niondeklassare duggat tätt. Enligt skolverket är det 8.5% av niondeklassarna som inte når upp till målen. Det ämne där betygssituationen ser allra sämst ut är matematik, det är alltså det ämne där flest elever blir icke-godkända.
Att betygssituationen ser ut som den gör har fått en rad olika delförklaringar.
En delförklaring är att lärarna tillämpar hårdare på det som presteras av eleverna, det som de kanske godkände för ngt år sedan blir helt enkelt inte godkänt i dag. Andra delförklaringar är att resurserna, både materiellt och personaltäthets sett, blir sämre vilket gör att fler elever ”trillar mellan stolarna”. Dessa förklaringar är generella i den grad att de gäller alla de olika ämnena i skolan.
Hur det mer specifikt förklarats att just matteämnet har en än större del elever som inte blir godkända i förhållande till övriga ämnen har det framträtt en förklaringsmodell som blivit mer eller mindre allena rådande. ”Matteämnet är mer abstrakt än vad andra ämnen är och därför blir det en hårdare utslagning där än i andra ämnen.”
Utan att vara specielt kompetent i mattematik är detta ett argument som jag alltid ifrågasätter. Jag tror verkligen inte att detta är anledningen!!! Hur kan man säga att matte är mer abstrakt av sin natur än vad geografi är, än vad samhällskunskap är och framförallt, hur kan det vara mer abstrakt än vad religion är?!
Jag anser att vi måste finna andra förklaringsmodeller till tillståndet. För mig finns det en förklaringsmodell som ligger närmare sanningen, men som det varit helt tyst om i debatten. De teoretiska kunskaperna runt hur människan fungerar.
Inom mattematiken lyser humaniorastudierna med sin frånvaro. Ofta kombineras matteämnet hos lärare med ett annat ämne, utan koppling till studier runt hur människor fungerar i grupp och som individer. Det ämne som fokuserar på dessa saker som ”den vanliga matteläraren” får ta del av i sin utbildning är pedagogik.
Inom andra ämneskombinationer är studier runt mänskliga beteenden och funktioner hela tiden centrala. Därmed skapar dessa lärares teoretiska grunde bättre förutsättningar för att tackla de situationer som de stöter på när de stöter på/in i människor och elever i deras yrkesroll.
Kontenta: Genom kompletterande studier runt mänskligt beteende i sina ämneskunskaper är jag övertygad om att lärare med andra ämneskombinationer blir bättre pedagoger/didaktiker än mattelärarna!
Andra intressanta bloggar om: skola, skolverket, betyg, matematik, underkännande
Lämna ett svar